Kontakta oss via mail eller chatten nedan om du vill skriva ett inlägg till bloggen.

Stress

Det moderna samhälle som vi befinner oss i är väldigt annorlunda den värld våra förfäder levde i och som våra kroppar är anpassade till. Deras liv bestod mer av att befinna sig på någon av ytterligheterna stress eller vila och inte i ett konstant tillstånd av det ena, som tyvärr ofta är situationen för många idag. Förfädernas vardag handlade om att överleva dagen och de hade förmodligen inte så många tankar om framtiden som oroade dem, utan de levde för stunden.


Dagens värld är annorlunda och den stora skillnaden ligger i att vi allt för ofta, samt för länge befinner oss i ett läge av stress. För samma system som hjälpte oss att överleva ett farligt djur, blir även aktiverat när vi oroar oss. Kroppens reaktion på stress är i princip densamma som mot oro och det är den långvariga stressaktivering som är problemet. Problemet är alltså inte stressen i sig, utan när den blir varaktig och personen inte får tid till vila och återhämtning. När man upptäckte att betalkortet var borta när man skulle betala varorna i butiken skapades en stressreaktion som lyckligtvis avtog när man upptäckte att kortet låg i den andra fickan. Att oroa sig för hur man ska klara sig ekonomiskt om bilen går sönder och behöver lagas skapar däremot en långvarig aktivering av stressystemet som påverkar oss negativt på många olika sätt. Ekonomin är en av de största orsakerna till långvarigt stresspåslag, andra vanliga orsaker är för hög arbetsbelastning, känslan av att inte räcka till, inte ha kontroll, att man saknar rätt förutsättningar till att kunna utföra ett arbete och dåliga relationer.



När man talar om stress använder man ofta begreppet ”stressorer”, vilket kort och gott handlar om vilka faktorer som orsaker att en person blir stressad. Vi är olika som individer och reagerar olika i olika situationer och olika stor grad. Vissa blir stressade av att t. ex prata inför andra, medan andra tycker att det är en trivial sak. Vissa blir stressade av spindlar, medan andra har spindlar som husdjur.

Varför en individ blir stressad beror alltså på vilka saker som för den personen är en stressor. Det betyder också att man kan träna upp sin förmåga att inte bli stressad genom att man lär sig att hantera sina stressorer. Att undvika sina stressorer däremot känns kanske bra för stunden, men gör det tyvärr inte bättre i det långa loppet, för det riskerar att förvärra situationen och cementera stressoren än mer. Ett exempel på detta skulle kunna vara en person som blir stressad av att vara bland andra människor och som på grund av det inte utsätter sig för den situationen. Personen kommer genom denna undvikande metod inte att utveckla sig förmåga att hantera just denna stressor. Frasen ”Att ta tjuren vid hornen” har nog en större och viktigare betydelse än vad man kanske först tänker sig.


Stresstolerans är den förmåga en person har för att kunna stå emot de negativa effekterna som stress orsaker. Om personen hinner återhämta sig, är fysiskt aktiv, känner meningsfullhet, hanterbarhet, och begriplighet, samt har fått möjlighet till att utveckla strategier för att kunna hantera stress, så ökar dennes stresstolerans. Om en person däremot saknar någon av dessa kommer dennes tolerans att vara låg och personen löper större risk att drabbas av stressrelaterade problem såsom sjukdom, sömnproblem, känslomässigt ur balans, magont etcetera.


Alla har vi ett ansvar att utveckla våra egna bemästringsförmågor (copingstrategier) mot stress och detta gäller än mer för de som är föräldrar, eller för den delen alla som möter barn i sin vardag. Det är nämligen av stor vikt att man själv lär sig metoder att hantera sin stress och att man sedan delar med sig av den kunskapen till barnen. Precis som att många negativa företeelser kan gå i arv, kan även bra och sunda strategier överföras till nästa generation. Ett parallellspår, det är inte helt ovanligt att till exempel alkoholism överförs från en generation till nästa och det handlar väldigt mycket att individen inte lyckats utveckla bra strategier för att kunna bemästra sin sjukdom. Barn som växer upp i en sådan miljö lär sig allt för ofta att ärva samma dåliga strategier och då ökar risken till att även de kommer att utveckla alkoholism när de blir vuxna.


Begreppen ”hardiness” och ”toughness” används ibland när man talar om att utveckla motståndskraft mot stress och egentligen handlar det om att en individ under sitt liv blir utsatt för situationer och genom dessa lär sig att hantera dem på ett bättre sätt. En individ ”härdas” av livets prövningar och att bli skonad från allt negativt är inte bra. Du har säkert hört talas om begreppet att ”curla sina barn” och det handlar om att man som förälder vill för väl och att man genom det försöker att minimera att sitt barn utsetts för negativa saker. Det handlar såklart om kärlek till sitt barn, men det blir så fel när man försöker att skydda barnet från sådant som egentligen ingår i vad man behöver lära sig i livets skola. Genom att curla sitt barn berövar man barnets chans till att utveckla sina egna verktyg, vilket med största sannolikhet i det långa loppet kommer att göra det svårare för barnet. Hur mycket en individ reagerar på stress handlar mer om hur individen tar det, snarare än på vad det handlar om. Så om vi rustar våra barn med bra och sunda strategier kommer de att få ett liv med mindre stresspåverkan.


”Att gå in i väggen”

Långvarig stress kan på sikt leda till depression och även till utmattningssyndrom, det som vardagligt brukar kallas ”att gå in i väggen”. Utmattningssyndrom drabbar framförallt personer som är ”emotionellt tänkande”, dvs som har starkt behov av att bli sedda/uppskattade. Dessa personer drivs av att få uppskattning och erkännande för sitt arbete. De har ofta svårigheter att delegera, har hög lojalitet och svårt att säga nej. De har ofta höga krav på sig själv och det är dessa personer som ”ser till att jobbet blir gjort”. Oavsett vilka krav som ställs så kommer de att slita för att möta upp till dem och att misslyckas finns inte i deras värld.


Det finns några viktiga signaler som kan vara bra att känna till för att kunna förhindra att en människa utvecklar depression eller utmattningssyndrom. De allra vanligaste tecknen är att personen har ont i magen, sover dåligt, svårt att komma ner i varv, spänd i kroppen, irriterad och känslomässigt instabil. Andra mycket vanliga tecken är att personen blir känslomässig utmattad ”avhumanisering”, samt får nedsatt prestation och börjar glömma saker. Om man misstänker att en person är på väg att utveckla depression eller utmattningssyndrom behöver man omgående dra i handbromsen och hjälpa den att skapa en förändring. Det är ovanligt att dessa personer ändrar på något på egen hand och därför är omgivningen så viktig i kampen i att förhindra att någon ”går in i väggen”, eller än värre tar sitt eget liv.


Vinnare och förlorare

Stress gör oss hungrigare på framför allt sötsaker och fett, dvs mat som innehåller mycket kalorier. Det gör att stress är en starkt bidragande orsak till övervikt- och fetmaproblematiken som finns i världen. (Läs mer i inlägget om övervikt och fetma). Stress höjer även blodtrycket och att ha högt blodtryck är som bekant inte bra. Blodtryckssänkande mediciner skrivs ut till allt fler och så många som var tredje sörmlänning äter blodtryckssänkande läkemedel (källa Socialstyrelsen statistikdatabas). Det är en siffra som får mig att häpna! Jag upprepar – VAR TREDJE PERSON I SÖRMLAND ÄTER BLODTRYCKSSÄNKANDE MEDICINER! Det är ju helt sjukt och ett solklart bevis på att det är något allvarligt fel med vårt samhälle! Dessutom väntas ökningen fortsätta.


Precis som att det finns livsmedelstillverkare som tjänar storkovan på att vi konsumerar skräpmat, och sockerstinna produkter, finns det även kommersiella krafter som tjänar massor av pengar på vår långvariga stress och de sjukdomar den för med sig. Läkemedelsindustrin satsar stort på att utveckla och sälja symptommildrare mot depression, magsår och högt blodtryck. ”Mediciner” botar inte stressen, de kan enbart mildra symptom. För att lösa problemet krävs däremot riktiga åtgärder.



Vad kan vi göra?

Det absolut och i särklass bästa botemedlet mot stress och de livsstilssjukdomar stress leder till, är fysisk aktivitet, bra kost, återhämtning och naturen. I vårt samhälle byggs tyvärr allt för ofta behovet av rörelse bort. Likaså minskas den stadsnära skogen och allt färre parker planeras när nya områden skapas. En annan helt galen utveckling är att det numera är fullt möjligt att överleva under en längre tid utan att behöva röra på sig alls. Mat och mycket annat kan beställas direkt hem till dörren utan att man behöver göra någon som helst fysisk ansträngning.


Vårt sätt att leva är inte förenlig med vad våra kroppar och psyke behöver. Vi behöver på individnivå bli bättre på att hantera vår egen stress och vi behöver på gruppnivå arbeta för att minska kraven på varandra och på allvar verkligen tänka om, samt prioritera hälsan framför allt. Allt från stadsplanering, grönområden till att göra fysisk aktivitet lika naturligt för alla som det är att borsta tänderna. Vi behöver verkligen, verkligen bromsa in farten på allt och skapa tid till reflektion och återhämtning. Det är helt galet vad fort allt ska gå och hjulen snurrar bara fortare och fortare. Fler saker ska hinnas med på mindre tid. Fler saker ska köpas, fler resor ska göras, boenden ska renoveras och sociala medier ska underhållas.

STOPP! Det räcker nu! Vi behöver luft och vi behöver lugn.

Kontakta oss via mail eller chatten nedan om du vill skriva ett inlägg till bloggen.